Hoppa till innehållet

23 juli 2008

Vad är GI?

Vad är GI och GB ?

GI betyder Glykemiskt index.

Som matlagare ser jag även GI och framför allt GB som” Läran om hur våra livsmedel fungerar i vår kropp” utifrån ett blodsocker perspektiv. Populärt kallat GI-metoden.

GI är en hälsosam livsstil och ingen bantningsmetod. GI handlar om hur du kan njuta av naturens fantastiska skafferi utan att gå upp i vikt. Ett liv i balans. Om du ”råkar” vara överviktig kan man utnyttja GI metoden att på ett behagligt vis gå ner i vikt, där du äter gott och blir riktigt mätt, detta kallar man ofta fas 1. Långsiktigt handlar det om att njuta av vårt skafferi utan att gå upp i vikt igen, det är här GI-metoden är så genialisk.

GI fungera enkelt uttryckt att det mäter det glykemiska indexet över hur den mat du äter reagerar i din kropp. Om du äter livsmedel med låga GI-värde framkallar du enbart positiva reaktioner i din kropp.

GI går ut på att byta ut livsmedel som får ditt blodsocker att ”åka berg och dalbana” mot livsmedel som får ditt blodsocker att ligga på en jämn nivå.

Kroppens bränsle är glykos som kroppen enklast framställer av kolhydrater, och då enklast från de snabba kolhydraterna (Högt GI) som socker, läsk, godis, kakor mm.

Glykos framställs i levern sen maten smälts i magen. Glykosen skickas ut i kroppen där det omedelbart förbränns när vi tex. tänker, springer går mm. Eller lagras i våra muskler och fettdepåer till framtida bruk. Detta händer med all sorts mat som innehåller kolhydrater. Men även protein och fett omvandlas till glykos.

Enkelt förklarat ligger skillnaden i hur snabbt detta sker. Det är här det Glykemiska indexet (GI) kommer in i bilden, GI mäter nämligen hastigheten på hur snabbt detta sker.

Livsmedel med högt glykemiskt index, sk. snabba kolhydrater omvandlas snabbt till glykos.

Livsmedel med lågt glykemisk index, sk. långsamma kolhydrater omvandlas långsamt till glykos.

När glykos frigörs i blodet är det insulinets uppgift att ta det dit där det behövs. Om glykoset frigörs långsamt är det inga problem då måttliga mängder insulin frigörs. ”Kroppen” får då tid att fundera var det behövs bäst” Om däremot höga halter av glykos kommer ut i blodomloppet får kroppen panik eller en ”sockerchock”. Kroppen kan behöva glykos till bränsle men allt för stora mängder är skadligt och därför frigörs stora mängder insulin som snabbt skickar glykoset till fettdepåerna där det inte kan orsaka någon större skada för stunden.

De långsikta skadorna är förödande, både fetma på kroppen och i blodet som kan ge oss hjärt, kärlproblem samt ökad risk för diabetes.

Att byta till en kost med lågt GI kastar om denna process. Att äta en kost med långsamma kolhydrater i kombination med protein och fett orsakar detta bara en måttlig höjning av glykoset i blodet, vilket förhindrar panikreaktionerna och din kropp kommer i balans.

Glykemiskt index utvecklades 1981 av dr David Jenkins, professor i näringslära vid University of Toronto Kanada, ursprungligen användes indexet till att ta reda på vilka matvaror som var mest lämpliga för diabetiker på 1980-talet. Sedan dess har metoden utforskats och utprövas vid många universitet och forskningscentra över hela världen, där Lunds universitet i dag är ett av de världsledande. Idag har det tagits med i de officiella kostråden i USA och många länder i Europa. WHO (Världshälsoorganisationen) och FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) har utrett kolhydraternas betydelse för folkhälsan och rekommenderar användning av glykemiskt index som en av flera hälsofrämjande åtgärder.

Glykemisk belastning (GB) kommer från engelskan Glykemic load (GL)

GB är ingen bantningsmodell, utan är facit eller koden som jag ser det, på hur vi skall äta och tillaga våra naturliga livsmedel, GB är ett mätverktyg över hur vi kan äta en varierad kost, där vi i princip kan äta allt som finns i naturen, det är först när vi börjar processa dem (Lagar till dem) som vissa livsmedel påverkar oss negativt. Det är här vidare utveckling av GI, Glykemisk belastning (GB)kommer in i bilden. GB tar hänsyn till hela måltidens värde.

För att kunna räkna ut GB-värdet måste man först kartlägga det enskilda GI-värdet i våra livsmedel som innehåller kolhydrater, vilket har varit ett gigantiskt jobb.

För att upprätta det glykemiska indexet (GI) har testpersoner fått äta så mycket av varje livsmedel att de fått i sig 50 gram netto kolhydrater.

Sedan har man mätt vilken effekt kolhydraterna har på blodsockernivån under 2 timmar genom att ta blodprov var 15;e minut. Ju snabbare blodsockret stiger ju högre GI värde.

Problemet man upptäckte med att bara titta på det enskilda GI-värdet vid kost råd var att det kan bli missvisande.

Tex. Har kokta morötter ett högt GI på hela 80 men innehåller endast 4 g kolhydrater / 100g. Men för att det skall påverka negativt måste man äta mer 300g. Vem gör det till en måltid?

Därför har man i dag utvecklat GB för att kunna se det faktiska värdet av hur mycket man kan äta utan att det påverkar en negativt samt att vad som händer när du kombinerar olika livsmedel med varandra.

GB räknar man ut så här; GI x Kolhydrater delat med 100

Då blir det faktiska värdet (Den glykemiska belastningen) i 100g morot så här:

GI 80 x 4 g kolhydrater = 320 / 100 = GB 3,2

Genom att summera dina måltiders GB under en dag kan du kontrollera kolhydratnivån i kroppen. GB-nivån för en hel dag bör ligga mellan 60-80 i ett liv i balans.

Gkykemisk belastning / måltid

Man skall helst inte gå över 10 på en enskild måltid

0-10 GB: Här kan du äta utan att oroa dig för din vikt

11-19 GB: Någon gång då och då

Mer än 20 GB: Bör undvikas

Hur mycket kan jag äta när jag vill bränna max med fett?

Du äter dig mätt och kan kombinera hur du vill.

Du har maximal förbränning om ditt kolhydrats intag inte överstiger 20-30g / dygn, det motsvarar ca 500g grönsaker.(Undvik bröd, pasta och potatis i fas 1.)

Att den Kemiska belastningen inte överstiger 10 / dygn

Att du inte äter kolhydrater som överstiger 35 i GI värde.

Det gör inget av våra råd i Fas 1.

Kommentar.

När man rent vetenskapligt mäter ett GI värde eller GB värde måste där finnas kolhydrater. I fett och protein finns där inga kolhydrater(förutom i mejeriprodukter), därför kan man inte rent vetenskapligt mäta GI-värde i fett och protein. Men för enkelhetens skull kallar jag fett och protein GI-värde noll då dessa inte påverkar vårt blodsocker. Värt att veta är att när du kombinera kolhydrater med Fett och protein hjälper det också till att sänka värdet, vilket är positivt.

Ur Torbjörn Lagmarks blogg på lagmark.se, skriven 23 juli 2008 och återgiven som den var.

Alla inlägg från juli 2008

Lagmark i dag

Vill du hellre att vi lagar maten?

Matbilen kör i nordvästra Skåne varje vecka, och vi lagar mat till bröllop, fester och företag.