Hoppa till innehållet

30 augusti 2008

Kräftor/koka

Om konsten att koka färska kräftor

Historiskt sett har vi ätit kräftor i Sverige sedan århundrande tillbaka. Kräftorna var så talrika i våra sjöar, åar och bäckar att det fullkomligt kryllade av dem. På latin heter vår utsökta flodkräfta "Astacus fluviatilis" och tros ha funnits i våra vatten ända sedan stenåldern. De åts på alla möjliga vis.

Först i slutet på 1700-talet började man koka kräftor med dill och servera dem kalla, så som vi är vana med idag. Under senare delen av 1800 talet började man samlas på stora kräftkalas. Dessa kalas skulle sedan en bit in på vårt århundrande döpas om till kräftskivor.

Tyvärr drabbades krätorna i samband med sin stigande populäritet av kräftpest. Vilket är en mikroskåpisk svamp som angiper kräftans andningsorgan. Sedan kräftpestens intågande i Sverige på början av 1900 talet har den svenska flodkräftan bara blivit dyrare och dyrare samt mer sällsynt för varje år.

Färska flodkräftor har idag blivit en sådan dyrbar delikatess att det nästan bara i "undantagsfall" köpes av oss konsumenter. Tyvärr börjar priset också bli för dyrt för oss kockar. Tack och lov blir de frysta utländska kräftorna bättre och bättre för varje år men det känns både sorglig och vemodigt att en så Svensk tradition som att koka kräftor är på väg att försvinna. Duktiga jordbrukare har bla. börjat att odla kräftor i dammar. Så kanske vi innom en inte alltför avlägsen framtid kan börja njuta av inhemska "hemma" kokta kräftor till ett vettigt pris.

Receptet som följer lärde min läromästare Hartmunt Mertis mig under mina år på Operakällaren. Jag minns fortfarande detta underbara kräftkok.

Frivilliga kockar samlades kl. 24.00 utanför kallskänken. Då var redan kräftlagen i kok, den bestod av vatten, salt och krondill. Några gula lökar späckade med kryddnejlikor fick också koka med. Då vi skulle koka 1 TON kräftor, var varje gryta som gick att uppbrina puttrande med kräftlag.

Doften av krondill spred sig som dimman i Lützen. Låda efter låda med

kräftor rullades in och de kokades och blev vackert röda. Vi fördelade kräftorna i hinkar och hällde på lagen, la på en tallrik och lät de svalna i spadet. På tidig morgontimma när alla kräftorna stod på svalning, köket var städat och alla förrymda kräftor funna. Dukades ett härligt kräftbord upp. Vi avnjöt kräftorna med kumminost, majonnäs och nybakta baguette. Dessa nattliga kräftskivor med nykokta kräftor hör till de mysigaste minnen jag har i samband med kräftor och det borde vara varje Svensks rättighet att koka sina egna kräftor. Godast blir de dock om de får vila i lagen 2-3 dygn innan de avnjutes.

4 pers

48 kräftor

4 liter vatten

100g salt

en bunt krondill(ca 4 cm tjock)

100 g salt

Ev. kan man lägga i en skalad schalottenlök med 4 intryckta kryddnejlikor.

Gör så här; koka upp vattnet med krondillen och löken. Låt det hela koka i tio-30minuter innan kräftorna lägges i. När vattnet kokar på nytt låter man dem koka i 8 minuter. Lägg rikligt med ny krondill i en rostfriskål eller hink, lägg i den varma nykokta kräftorna, häll över den varma lagen, lägg på en tallrik eller liknade så att kräftorna ligger i spadet. Låt kräftorna svalna i kokspadet. Kräftorna blir godast om de får ligga och "vila" i buljongen 2-3dygn innan de avnjutes.

Ur Torbjörn Lagmarks blogg på lagmark.se, skriven 30 augusti 2008 och återgiven som den var.

Alla inlägg från augusti 2008

Lagmark i dag

Vill du hellre att vi lagar maten?

Matbilen kör i nordvästra Skåne varje vecka, och vi lagar mat till bröllop, fester och företag.